På tisdag den 20 maj avgör Socialdemokraterna om det överhuvudtaget kan bli tal om att de ska få min röst i valet 2010.
Då ska riksdagen rösta om proposition
2007/08:105: Alla människor i vårt land ska inte ha rätt till vård som är motiverad av medicinska skäl. Socialdemokraterna står bakom förslaget och kommer tillsammans med moderaterna rösta för det.
Det innebär en automatisk diskvalificering av min möjlighet att rösta på dem, oavsett deras ställningstagande i andra frågor. Mänskliga rättigheter är det viktigaste vi har för att sedan bygga den samhällsmodell vi vill ha. Propositionen innebär ett brott mot flera viktiga mänskliga rättigheter, och kan inte vägas upp av övriga politiska förslag. Varför ska man till exempel bry sig om deras ”
nysatsning” från förra veckan att göra om arbetsförmedlingar till coachninginrättningar om medmänniskor i vårt land far illa eller dör för att de vägras den vård de har rätt till, och som vi utan några problem kan tillhandahålla?
Det rör sig om så kallade irreguljära migranter – ”papperslösa”. Främst personer som har fått avslag på en asylansökan och som håller sig undan, men även de som aldrig har sökt uppehållstillstånd men ändå vistas i Sverige. I det nya förslaget ska Landstingen inte ha någon skyldighet att ge annat än akut vård och den skall patienten betala själv.
Förra migrationsministern, socialdemokraten Barbro Holmberg, menade att hälso- och sjukvård till papperslösa skulle göra dem mindre benägna att lämna landet. Det är samma argumentation som nuvarande migrationsministern, moderaten Tobias Billström försöker luta sig mot. Tanken med att neka papperslösa vård är att ”sända signaler”. Om de inte får hjälp ska de liksom förstå att de inte hör hemma här. Men forskningen talar emot att gömda flyktingar lämnar Sverige snabbare om de nekas sjukvård. Svårt sjuka människor befinner sig i sådan kris att de inte ser någon annan möjlighet än att leva som papperslösa i Sverige. Enda signalen Sverige sänder när vi nekar papperslösa vård, är att vi inte tvekar att sparka på den som redan ligger. Några ekonomiska argument mot vård för papperslösa finns inte heller. Människor som inte får vård i tid blir ännu sjukare och kostar mer.
Många är folkrörelserna och människorättsorganisationerna som också förkastar det blå-röda
Blåbärsförslaget. Rädda Barnen beskriver till exempel hur de kommit i kontakt med barn som blivit nekade vård och skickats från den ena kliniken till den andra. De skriver på sin hemsida hur de sett barn med förstörda tänder och barn med tuberkulos, som riskerar att inte få vård. Det är mycket viktigt att migrationspolitiken inte bedrivs genom att sätta press på sjuka barn. Men man får inte glömma att barn också påverkas då vuxna i deras närhet inte får vård. Det finns gömda barn som drabbas hårt och tvingas ta alltför stort ansvar då deras föräldrar är sjuka. Därför är det viktigt att rätten till sjukvård gäller alla som bor i Sverige, säger Sanna Vestin, samordnare för
Utanpapper.nu.
Att barn delas in i grupper som har olika tillgång till en grundläggande rättighet som hälso- och sjukvård står uppenbart i strid mot Barnkonventionens krav på icke-diskriminering. Enligt konventionen ska rätten till hälsa och sjukvård omfatta alla barn som vistas i landet, utan åtskillnad av något slag. Bristerna för papperslösa i det svenska systemet har påtalats av såväl FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève som FN:s specielle rapportör för allas rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa, Paul Hunt.
Nu kan brottet mot de mänskliga rättigheterna skrivas in i den svenska lagen. Med Socialdemokraternas goda minne:
Ni får inte min röst 2010!(och jag är inte ensam. Se bland annat den här bloggen och det här initiativet!)