V och MP, gränsöverskridande unionsmotståndare

Ibland är det lätt att ta ställning i partipolitiken. Jag har annars svårt för att riktigt erkänna mig till något av partierna i icke-alliansen eftersom alla tre har sina idiotiska ställningstaganden i vissa frågor (liksom de alla har ståndpunkter som jag menar är kärnfrågor för en grön postmodern socialdemokrati – mitt ideal). Hos Vänsterparitet och Miljöpartiet (åtminstone Miljöpartiet så länge Moskvabunkern regerar V) är motståndet mot EU den mest puckade hållningen som sätter stopp för ett aktivt stöd. I vissa frågor är det dock övertydligt att endast dessa partier står för en human och (post-)modern politik. Asyl- och migrantfrågan är en sådan. Jag bara måste få ”stjäla” nästan en hel text till för att illustrera detta.

Fattig eller förföljd?
Av Idah Klint ©Amnesty Press.
Flyktingars desperata försök att nå EU:s territorium via överfulla båtar är en vanlig nyhet idag. Rubriken för den partiutfrågning i Kulturhuset i Stockholm som anordnades den 8 februari av Amnesty och NTG-asyl & integration inspirerades av en karikatyrteckning där båtflyktingar får frågan, ”Are you drowning for economic or for political reasons?”

Detta låg till grund för de frågor som ställdes som öppning vid seminariet: Vad händer vid Europas södra gränser och hur ska EU:s politik se ut för att balansera kontroll med respekten för migranter och flyktingars rättigheter? Vilken roll ska Sverige spela och bör Sverige skriva under konventionen om migrantarbetares rättigheter?

Utfrågare under seminariet var Elisabeth Löfgren, pressekreterare på Amnesty, och Gregor Noll, professor i folkrätt, vars roll mer handlade om att analysera partirepresentanternas svar. De representanter för riskdagspartierna som deltog var: Bodil Ceballos (mp), Fredrick Federley (c), Lars Gustafsson (kd), Kalle Larsson (v), Gustaf Lind, (m) statssekreterare hos migrationsministern, Fredrik Malm (fp) och Thomas Eneroth (s).

Gregor Noll inledde seminariet med att blicka framåt. Han presenterade ett framtida scenario med utgångspunkten att det från idag, inte sker några förändringar i EU:s asylpolitik. Människor skulle då enligt Gregor Noll kunna delas in i tre olika grupper. Den första gruppen kallade han för överklass, en grupp med ”rätt” utbildning och med en uppenbar möjlighet att bidra ekonomiskt till samhället. Den andra gruppen gick under beteckningen medelklass som anses ha vissa resurser, eller i alla fall så mycket att man på ett eller annat sätt kan ta sig till Europa. Dessa människor är då från ett europeiskt perspektiv fattiga, med ”fel” eller ingen utbildning alls. De riskerar då att bli illegala migranter då de ofta inte har möjlighet att nå Europa på laglig väg. Dessa personer löper mycket stor risk att utsättas för kränkningar av de mänskliga rättigheterna eftersom de befinner sig i en gråzon utanför ländernas lagar. Den tredje gruppen döptes till underklass och det var dem som enligt Gregor Noll har så få resurser att de inte har möjlighet att förflytta sig över landsgränsen.

Problemet som Gregor Noll belyste var framförallt att tillgången eller åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna för migranter idag grundar sig på om de har en odokumenterad eller dokumenterad inresa i landet. - De mänskliga rättigheterna har blivit bortmarginaliserade, menade Gregor Noll.

För att kunna förändra detta såg Gregor Noll framförallt tre utmaningar på politikområdet. Den första utmaningen handlade om att först och främst erkänna migranters rätt till de mänskliga rättigheterna, till exempel då genom att skriva under konventionen om migrantarbetares rättigheter.

Frågan om Sverige skulle skriva under FN- konventionen om migrantarbetares rättigheter blev omdebatterad. Partirepresentanterna blev dock vid ett tillfälle tvungna att svara antingen ja eller nej på frågan och utfallet blev att fem svarade nej och två ja.

De två som svarade ja på frågan var Kalle Larsson (v) och Bodil Ceballos (mp).