Semester i Mar del Plata

Förra veckan tog vi lite semester (!). Efter allt regn ville vi ut till havet och få lite sol och surf. Ca. 5 timmar söder om Buenos Aires ligger Mar del Plata, ett slags Nice dit hela Buenos Aires (med pengar) åker på långhelger och under sommaren. Jag trodde det skulle vara en lite sjaskig badort a la Torremolinos på Costa del Sol. Men det visade sig vara en riktigt mysig stad. Trots alla höghusen vis stranden såg resten av stan mer ut som en malplacerad alpby med hus som hämtade från Österrike.

Hur som, vi tog bussen ner. Bussarna här i Argentina är fantastiska. Man kan välja lite olika klasser, men de flesta har någon form av fåtöljer som stolar där man kan sträcka ut sig med gott om plats för benen. Ofta bjuds man på någon form av snacks också.

Vi inkvarterade oss på ett billigt hostel för ca. 50 spänn per person och natt – vilket var tur då allt annat under den här veckan blev ganska dyrt… Första natten sprang vi nämligen in i en kille som visade sig ha bott i Sverige i 20 år men som var från Mar del Plata. Eftersom vi naturligtvis inte har någon koll på stället tog vi gärna emot lite tips från honom. Men när vi osökt kom in på musik och att vi missat två (!!!) Pink Floyd-konserter medan vi varit här, och han tar upp sin mobilkamera och visar foto på honom och Roger Waters (sångaren i PF) i logen efter konserten i Buenos Aires bjöd vi med honom på en öl. Det var tur, för det visade sig att vi hittat en riktigt bra vän. Resten av veckan vi var där hängde vi med Ariel, som han heter, varenda kväll.

På dagarna pressade vi, och hyrde brädor och fick några riktigt bra surfpass. På kvällarna kom Ariel och hämtade oss, och så åkte vi till någon bra restaurang, och sedan var det utgång på någon av alla hundra nattklubbar i stan. Eftersom det var påsk var halva BA:s elit också där. Som tur var kände Ariel halva stan – han var lite av en Mar del Plata:s Robban Lillhonga, ovanligt kamratlig och kändis med alla – så det var gå före i kö och VIP som gällde. En ganska konstig tripp då vi tänkt ha en snålvecka på stranden. Var dock inte hemma före sex någon morgon – och då var det vi som inte pallade mer. Ariel, trots sina 39 år (eh, nio år kvar…) tyckte vi var grymt tråkiga. Han har dock varit fotbollsproffs och spelat i både argentinska landslaget och Hammarby, så vi skyller på det. Som en parantes ska han även starta Argentinas första biodiselfabrik samt en nattklubb med Latinamerikas enda isbar… En mycket rolig och intressant människa var han.

Så vi träffade en ny vän och hade en superkul vecka. Förutom otroligt bra fisk och skaldjursmat och Argentinas bästa pastarestaurang hann vi även med en konsert med supergruppen Diddi & Jill. Ariel tog oss nämligen med till en stor karaokebar där han kände konferenciern, som glatt bjöd upp tjejerna på scenen. De gjorde riktigt bra ifrån sig!!! Slitna som efter en Roskildevecka kom vi hem till verkligheten igen. Har tagit spanskalektioner varje eftermiddag den här veckan, annars är det översättningsjobbet som sväljer mycket tid. Men även en och annan kaffe på Plaza Dorrego.

Det ligger fler kort i albumet från Mar del Plata.

Ciao,
Vännerna i Buenos Aires